Av Nybotten finns inte mycket kvar, dock finns ett lite uthus kvar, om det sedan är från den här tiden kan jag inte bedömma, och man kan även se grunder efter andra hus. Stenmurar finns kvar kring en del inägor som brukades in på 1950-talet. Det vi kan konstatera via husförhörslängderna är att Anders Mattson med hustru flyttade in i något hus där uppe vid Nybotten, i husförhörslängderna kan vi läsa att de ankom år 1793. Allså när detta skrivs för 225 år sedan. 

Gärds Jan Persson lämnar in 1870-04-20. Enkan: Svärmodern Sara Hansdotter flyttar sedan till Brunnsvik och till det hus där dottern bor från Nybotten den 15/11 1870 och hon bor där fram till 20/12 1879 då hon lämnar jordelivet, under den här tiden fick hon uppleva att hennes dotter som var gift med Jan Persson lämnade jordelivet 2/7 1877.

Spelgruvan
Spelgruvan var mellan åren 1871-1874 i drift. På en inventarielista vid Lekombergs Spelgruva den 14 juli 1872 där hade Jan Persson bland annat utfört en inventering som visade att det fanns 84 stålborrar, 5 nafvars (uppsättning av grövre o. finare borrverktyg för en borrare), 6 nya stålsläggor, 5 brukade stålsläggor, 7 gamla stålsläggor med skaft, 25 brukade jernborrstumpar, 55 gamla jernnafrar, 37 nya stålnafrar obrukade, 2 laddstakar, 3 bumpläder, 1 krutkagge och 7 paket dynamit, allt detta är underskrivet av Jan Persson.

När nu driften vid Spelgruvan upphörde, så anar man att det blev ett stort avbrott med inkomster för det dagliga förvärvet. Det gick nog bra under den tid gruvan var igång, men det fanns nog mörka moln i horisonten. Av de papper som finns i min ägo så verkar det som att fodringar från andra inte betalades inom skälig tid. Kanske skulderna till andra fodringsägare blev betungande så att vissa saker måste avyttras, som det står i nedanstående köpekontrakt.  

Köpekontrakt
Till Herr G Öhman i Ludvika försäljer undertecknad härmed hela min tackjärnstillverkning för året - utgörande omkring 1200 benter av stämpeln W38, B att levereras vid Ludvika Järnvägsstation före den 15:de nästa maj. Likviden erlägges 1/3:del den 15:de maj, 1/3:del den 1 augusti 1877 och slutligen den 10:de januari 1878.

För tackjärnets godartade beskaffenhet och leveransens fullgörande inom ovanstående -- Allt ansvarar säljaren. Å Pengar som uttages före likvidationstiderna erlägger 6% ränta. Häraf äro 2:ne exemplar upprättade och utvexlade, härmed vi förklarar oss nöjda. (Kommentar: troligen vid Marnäs Hytta)

Ludvika den 12 februari 1877
Antages
G Öhman Jan Persson Vittnar A G Carlsson

Samtidigt så rullar åren på även under 1860-talets slut och när köpeavtalet skrivs under är Bergsmannen Jan Persson 67 år.

I husförhörslängderna så står det en anteckning Jan Persson är sjuk 1877 och lämnar jordelivet de 29 maj 1881. Livet hade inte varit så lätt då fodringar (reverser) inte alltid betalades inom vissa tider och andra stod på kö för att få betalt för lånen, som Jan Persson hade tagit bland annat vid Dala Hypoteks bank, där G Öhman betalade 6000 riksdaler för att lösa ett lån. För mig, så här långt efteråt, är det en del av strategin som användes förr för att komma över gårdar och egendomar.

Efteråt så flyttar Jan Perssons son, Johan Rupert Jansson hem till gården år 1884 tillsammns med hustrun Anna Stina Norström och deras två barn Wilhelmina Sofia och Johan Filip. Familjen flyttar sedan till Grangärde år 1890. För mig är eran slut vid bergsmannen Jan Perssons Storgården uti Brunnsvik då andra vindar börja blåsa under G Öhmans ledning.

Arrendator Per Dan Maurits Danielsson född 1850-01-20 flyttar in på Storgården 1889-11-15. Varifrån kom han? Det var bara från grannbyn Sörvik, där han var son till Häradsdommaren o Bergsmannen Per Danielsson och hans hustru Maja-Stina Danielsdotter, inom familjen fanns de övriga barnen, Carl Ludvig, Frans Qvintinus, Otto Fridolf, Maria Alida och Judith Amanda.

Några små notiser tillagt senare:

1) Från en karta som handlar om hustru Sigfrids egendom i Norrvik, författad år 1832-1833 finns huset utritat!

2) Några köpehandlingar om vem som har inhandlat egendomen Storgården i Brunnsvik från början har inte gått att finna. Likaså vem som har ägt Storgården innan Bergsmannen Jan Persson flyttar in i huset.

Ett antagande finns att de nedanstående hade sitt hem på Storgården, Brunnsvik.

3) Pehr Danielsson och hans hustru Maja-Lisa Östberg hade tre barn Maria Christina, Johan och Petter, alla barnen födda i Brunnsvik. Johan får namnet Jan Persson sedan i husförhörslängderna. Pehrs son!

4) Daniel Danielsson och hans hustru Stina Samuelsdotter hade tre barn Sara, Petter och Catharina, alla födda i Brunnsvik. Petter blir sedan Pehr Danielsson.

5) Stina Samuelsdotter, född i Brunnsvik, dotter efter Samuel Hägerman, född 1714 i Norrbärke och Carin Ersdotter född 1725 i Nitten. 

6) Samuel Hägerman, står som Bergsman och var med på en förrättning om en rågång  år 1782, denna rågång existerar än i dag och hör numera till efterlevande i Brunnsviksbygden.

7) Husförhörslängderna har en begränsad tid tillbaka i tiden, därefter kommer ”mantalslängderna” in i handlingen, då kan vi komma lite längre tillbaka i tiden. Under ”Brunnsvik”, i mantalslängderna kan jag spåra Samuel Hägerman (även stavningen Hegerman förekommer) ända tillbaka till år 1773 då han verkar ha kommit till Brunnsvik.

8) År 1793 flyttar Samuel och Carin, med nästan två månaders mellanrum bort, men vart?

9) Det finns några fler papper som visar vad som skett men själv är jag lite misstänksam mot dessa papper då det finns vissa oklarheter angående tid och annat. Uppgifterna i den här texten kan uppdateras!