Om

Den här sidan kommer att handla om byarna Norrvik, Brunnsvik, Lekomberg, Sörvik och Burens.
Skriv in i rutan Sök, t.ex ett sökord så får ni/du fram alla sidor med det sökta ordets innehåll. 



Omröstning

Gillar du den här hemsidan?

 Gillar du hemsidan?

 Fyller den dina behov?

 Gillar den inte!

Kakor används

Hyttbacken och vägen över Norrviksån

Hyttbacken och vägen över Norrviksån

Foto: okänd fotograf från Stockholm

Hyttbacken i Norrvik omfattar ett mindre område, som har sin kärna kring Norrviksån där den rinner under vägen och där hyttan, sågen samt bo­städer fanns en gång i svunnen tid.
Från ovanstående bild finns en beskrivning vad det var för olika byggnader på bilden. Längst upp till vänster var nya ladugården, strax bakom stod den gamla ladugården, gaveln syns lite. Bakom trädet finns boningshuset. Detta hus är byggt omkring åren 1775-1810. Taket bestod av pärt. Längst bort i bilden med ett ljust tak, där fanns ytterligare en ladugård. Sågen längs ner i bildens högra kant blev riven omkring år 1912. Ovanför sågen finns ett boningshus, det finns kvar än i dag.

En kommentar från Albin Danielsson som växte upp som barn i ett av husen och som finns med på bilden: De kom med häst och vagn från Grangärde. Jag minns när de kom, mina syskon och jag minns det så väl, för vi barn satt nere vid grinden när de kom. Albin Danielsson berättar vidare att de åkande, var från Stockholm, man gjorde ingen brådska, utan stannade och tyckte att det var ett fint ställe de hade kommit till. Deras kamera satte man upp på ett trästativ och dokumente­rade en del av Norrvik, innan färden med häst och vagn gick vidare mot nya okända mål.
Den gamla träbron hade vi till lekplats och senare i livet till en dansbana. På den tiden var det ju inte så mycket trafik efter vägen.
Vi hade ju gott om tid att flytta på oss när det kom några åkande.
Vad vi vet i dag så kom de okända på sin färd mot Stockholm omkring åren 1911-13.

Hyttbacken av idag

Foto: ©N-E Nordqvist 2005-08-04

I dagens stressade samhälle så tar det inte så många sekunder innan man har passerat en del av byn. Det enda som man kan se av idag är huset i bakgrunden, som dessutom är flyttat ett antal meter när den nya vägen byggdes under 1950-talet.

Kartbild över Norrviks hytta

Karta över Norrviks bys inägor från år 1795 Karta: Lantmäteriet Gävle

Byn Norrvik är intressant på många vis, dels att den inte har förändrats så mycket under alla åren. Man kan från äldre kartor finna vissa lämningar än idag. Vid Norrvik har fordom varit 2 hammare, som nedlades 1649 och 1653. Varav den ena tydligen är uppbyggd 1601.
Hyttan i Norrvik är urgammal där den lär ha funnits i kanten av Norrviksån, strax nedanför Hyttdammen. Hyttmärket är N:o 5.
De stora skogarna runt Norrvik ansågs då tåla 500 stigars kolning och i de flesta fall sker kolningen i liggmilor. Vattentillgången i Norrviksån har tydligen varit svår redan på den tiden, då det finns en liten notis att den var svag.
Hyttan använde sig av malm från de lite större malmfälten i närheten, som Grängesberg, Iviken och Håksberg.
Tackjärnstillverkningen utgör 5 á 600 skeppund och fraktas i huvudsak till Stockholm, någon speciell gjutning sker inte vid hyttan.
Bergsmännen bärga sig någorlunda bra, då en av bergsmännen betalade halva Gränge sockens skatt. Än idag kan man finna namn som hyttgården, hyttdammen och hyttbacken. I den gamla kolåkern kan man fortfarande finna den svarta jorden och på många andra ställen finns slagg från en svunnen tid.

Arbetarna som byggde den hållfasta stenbron

Foto: okänd fotograf

Krabbsjöån och Norrviksån är sedan gammalt samma vattenflöde. De båda åarna byter namn när de kommer ner till den nuvarande hyttdammen i Norrvik. Nedströms Norrvik kallas ån för "Norrviksån".
Bilder som är felvända, figurerar även inom dokumentärfotografin, genom stenarnas placering kunde vi se att den här bilden var felvänd. Bilden ovan är rättvänd.
Den gamla träbron hade fått sin dödsdom, nu skulle den ersättas av en på den tiden ny stenbro. En stenbro som sedan den byggdes har fungerat under många år innan vägen på nytt byggdes om.
Vår okända fotograf har här samlat alla som arbetade med det grannlaga arbetet med en stenbro i stället för den träbro som fanns tidigare. Den enda som vi har kunnat identifiera är Henning Andersson från Norrvik som sitter längst till höger. Sittande bredvid Henning är en person, som återkommer på en bild från arbetarna i anrikningsverket i Lekomberg.
Dessutom finns en bandinspelning där Emil Karlsson berättar att han ska ha varit med och byggt en kulvert (bro?) i Norrvik. Tidpunkten omkring år 1918-1919.

Den färdiga stenbron

Foto: ©N-E Nordqvist 1989-06

Telefonen ringer ilskna signaler. En röst i andra ändan säger: Vägverket gräver ned en ny trumma för Norrviksåns vatten under länsvägen strax innan logbacken. Hela den gamla stenbron är blottlagd.
För mig var det ingenting att vänta, allt annat läggs på sidan. Kameran är med, det måste bara dokumenteras, för snart är den åter gömd under sten och grus. Där vi inte har en möjlighet att se den under överskådlig tid. Den nya galvaniserade trumman kommer att läggas in under den befintliga bron får vi veta. Dagen efter döljs allt av jord och sten.
Några minnesvärda och viktiga anteckningar hinner utföras: ovanpå stenvalvet ligger ungefär 40-50 cm grus och den befintliga vägbanan. . Invändigt mått 5.20 lång bredden i botten 3 meter beräknad höjd mitt under valvet 3.60 från befintlig botten.

Stenarnas anpassning för hållbarheten

Foto: ©N-E Nordqvist 1989-06

Resultatet av brobyggarnas arbete en gång i tiden. Varje sten i hela bron passade precis in kant i kant med den andra stenen.
 
Branddammen i Norrvik

Foto: © N-E Nordqvist 2015

Branddammen i Norrvik har funnits under många år, hur länge är det svårt att sia om, men vi kan se på gamla bilder från början av 1900-talet att det har funnits en dammvall förr i tiden på denna plats, dels för att ha en säker tillgång av vatten vid bränder på olika ställen i byn, då byn Norrvik, än i dag (2019-12-02) saknar en brandpost och kommunalt vatten.

Branddammen har också ett annat namn ”Hyttdammen”, som kommer från att den tid då Norrviks Hytta var i drift under början av 1600-talet och även fortfarande finns på kartor. Därav finns en fornlämning som gränsar till kanten av Hyttdammen (RAÄ-nummer Ludvika 42-1).

I anslutning till detta kan man fortfarande se i hyttområdet slaggvarp på ömse sidor av utloppet. En del varp har man schaktat bort, men på ett av varphögarna står två bostadshus. När byggdes hyttan upp? Enligt vissa anteckningar (RAÄ-nummer Ludvika 42-1) ska den ha byggs upp om­kring år 1530.
Vatten behövdes för hyttans drift, dammar byggdes uppströms för att säkra driften. Så vi kan lugnt påstå att det har funnits en dammbyggnad i omkring 500 år på denna plats. Norrviks hytta finns upptagen i 1817 års jordebok, därför bör även Hyttdammens vattenyta bevaras för framtiden i nuvarande skick.

I färsk minne finns branden år 1984 då ett bostadshus förstördes och åskan som antände Norrviks snickeri. Vid båda tillfällen fanns tillgången till vatten i dammen där brandvärnet placerade ut motor­pumpar som försåg brandmännen med vatten för att bekämpa branden i byn.
Ännu längre tillbaka så hämtades vatten vid den stora branden i Norrvik på 1940-talet då en stor ladugård försvann i lågornas rov i en närbelägen gård som Ludvika sockens brandvärn fick bekämpa.

Branddammen var för cirka 60 år sedan ett populärt ställe, för att vi ungdomar kunde åka skridskor och spela ishockey, då dammens vatten­yta frös fort. Några av de ungdomar blev intresserade och kom senare att spela seriehockey för Sunnansjö IK.
Vi hade alltid ett problem att vi inte kunde skicka iväg pucken för långt åt utloppet. Det var en ränna som var öppen och där försvann pucken!

Vattnet kom via Krabbsjöån ner till Hyttdammen och nedströms dammen kallas den för Norrviksån trots samma källor uppströms. Vid utloppet av Norrviks Dammsjön finns rester av den jorddamm som nu är illa under­hållen och som reglerade vattenståndet i den sjön.
Nu när bilden ovan blev tagen i slutet av år 2015 har andra vindar blåst ett tag, vem vet om inte den här dammen kommer att försvinna, då det drar en vind över landet att gamla dammar ska rivas.

År 1976 blev den gamla trädammen skadad på grund av de stora vatten­massorna den våren, och vad det har framkommit, så var det Ludvika Kommun som byggde den nuvarande betongdammen för skydd och trygghetskänsla för bygdens innevånare om den röde hanen än en gång skulle komma på besök.

Kanske positivt men också negativt, vad händer om det blir ett torrår då vatten måste hämtas från ån och den är nästan torr och den röde hanen skulle komma loss? Det är inte bara här i Norrvik utan även i Brunnsvik finns en branddamm som kom till efter att den röde hanen härjat vid Lekombergs gruva.

Ludvika sockens brandkår hörde ju hemma i Lekomberg och på Brunns­vik fanns också ett brandvärn, dock under den tid som elever fanns där under skoltid.
Skulle det förmodan bli så att dammen rivs så blir det även ett avbräck för de närboende som förlorar sin vattenspegel i sin närhet.

Att fisken, främst öringen kan nå nya lekplatser på sin vandring längre upp i vattensystemet om dammen rivs är klart. Men varför inte bygga ett "omlöp" som kan gynna vandrande fiskar, vilket inte skulle vara så svårt att utföra, då det redan finns ett litet "omlöp", som kan förbättras med lite vilja. Det kanske är bättre med en sådan, än att riva en damm? Är det så att den inplanterade öring, som kommer från sjön Väsman leker och förökar sig i vårt vattensystem? Gör den inte det, så varför riva en damm?

Längre uppströms finns andra svårigheter att få den vandrande fisken att komma vidare mot källorna då det finns en fornlämning (RAÄ-nummer Ludvika 43:1) i anslutning till Krabbsjö-/Norrviksån, uppströms ”kavelbron” och nedströms Norrviks Dammsjön.

Men vilka tänker på det?

Sågen i Norrvik

Foto: Anders Granath
Sågen i Norrvik låg alldeles nedanför nuvarande landsvägsbro. Vattnet i Krabbsjöån och Norrviksån användes som drivkraft vid sågningen. Sågen i Norrvik blev riven omkring  år 1913 då den kunde utgöra en fara och en för stor konkurrent för Ludvika bruks såg i Ludvika.
Uppströms Hyttdammen i krabbsjöån fanns sedan tidigare en flottningsränna, där det huggna timret från gran och tall "flottades ner till Väsman"!
Delar av denna flottningsränna fanns kvar ända in på 1950-talet mellan Norrviks Dammsjön och Krabbsjön.
En av de boende i Norrvik, Jakob Danielsson var sågare till yrket åt de olika delägarna i sågen, vilka företrädesvis var de olika bönderna i Norrvik.
På bilden finns Nils Nyman och Carl-Filip Wåhlström.

Jakobs-Minas hus på Hyttbacken

Foto: ©Johan Persson troligtvis från slutet av 1910-talet
Jakob, Emma, Alma och Vilhelmina Jansson framför sitt hus i Norrvik. Vilhelmina Jansson även kallad Jakobs-Mina. Detta hus är flyttat ett antal meter på grund av att den nya länsvägen blev ombyggd genom Norrvik.
Husen i bakgrunden hör till en annan gård. Men de båda fastigheterna gränsar till varandra. Huset finns kvar än i dag.

Text och redigering N-E Nordqvist 2019-12-02