Den tysta mobbningen är i mångas ögon ett tillspetsat ord. Ett ord som många reagerar för, ofta negativt. Ett ord som många skyr som pesten. Men finns den på våra arbetsplatser och på andra ställen? Finns den på Krollin AB? Svaret är obetingat ja.

Vill man veta av detta, nej. Blundar vi för detta problem i dagens samhälle? Vill vi hjälpa och förstå de som blir drabbade? Nej, ingen vet hur man gör.
Kan man se om en person är drabbad? Är du tillräckligt observant, lyhörd och har lite kunskaper hur en mobbad person reagerar? Då kan du själv hjälpa till så att den drabbade inte behöver lida mer än nöd­vändigt.
Lida, känna smärta inom sig som man försöker dölja i det längsta. Är du som med-människa medveten om att runt omkring dig finns personer med ett dolt handikapp?

Ett handikapp som lätt kan missförstås. Rätten att höra vad som sägs. En stor svårighet är att acceptera sig själv som hörselskadad och införliva detta i sin egen identitet. Det är nödvändigt att acceptera sitt handikapp för att kunna påbörja sitt eget anpassningsarbete.
Nu är det inte bara en person inom Krollin AB som har förlorat en del av sin förmåga att höra vad andra säger. Det finns flera inom företaget, på alla nivåer. Men en person på gräsrotsnivå får lida mer än en person i chefsställning. Hur konstigt det än kan låta.

Det kan också leda till att hörselskadade missar information som kan vara viktig för att förstå vad som sker på arbetsplatsen - information som inte behöver ha direkt med arbetsuppgifterna att göra, men desto mer med det klimat som råder på arbetsplatsen. Vad var det egentligen du sa? Har du förmågan att säga om hela meningen på ett tydligt sätt, eller kommer du som vanligt att svara "det var inget". Det var inte det vi/jag hörde att du sa, för vi/jag ville verkligen veta vad du sa. För att det skulle bli rätt. Vi kanske frågade om bara för att få veta om det var rätt uppfattat. Skulle du svara din chef om hon/han frågade vad du sa med samma ord?

Men en annan person, vilken som helst, även på fritid kan du tydligen svara på vilket sätt som helst. Tror du verkligen att den som har blivit drabbad av dina "idiotiska svar" på vår fråga, om vad du egentligen berättade, kommer hon/han att försöka ta kontakt med dig? Min egen uppfattning är att hon/han undviker alla personer som beter sig på detta sätt. Vem vill sitta och prata med en person som försöker trycka ner en annan person i skorna.

Det finns ett gammalt talesätt: "bättre fly än illa fäkta". Kan man pressa ner en person under korkmattan eller långt ner i skiten så att man kan springa och trampa på honom/henne? Vad tror Ni att han eller hon tycker om Er?

Det är oerhört tröttande att vara på helspänn en hel dag för att försöka höra vad Ni säger. Det har hänt att personer i ledande ställning har frågat om man har varit riktigt klok på arbetet. I detta företag, som kallas för Krollin AB. Jag trodde att jag drömde. Hur duktiga läkare och psykologer än är så kan ingen för­stå hur en hörselskadad hör sin omgivning. Det finns ingen annan än den som har ett handikapp som kan tala om hur det är. Och det är inte många som ställer upp för sina medarbetare när nöden är som störst.

Sitta på ett möte i matsalen eller i en annan offent­lig lokal där teleslinga är inmonterad och höra vad den person som har mikrofonen säger är inget problem, oavsett var han står i lokalen. Ett exempel: vid en gudstjänst i en kyrka där prästen pratar i teleslingans mikrofon, då hör man bra oavsett var man än befinner sig inne i den stora kyrkan. Även inne på toa­letten hör man prästen tala tydligt. Tack vare teleslingan.

För oss som använder det tekniska hjälpmedlet "hörapparat" är det en oerhörd lättnad men oerhört arbetsamt. Varför frågar nog många, svaret är egentligen enkelt. Alla ljud blir förstärkta inom det område som hörapparaten är inställd på. Och Du, kom ihåg att man blir inte normalhörande bara för att man använder hörapparat. Det är bara ett tekniskt hjälpmedel. Den som pratar i mikrofonen hör man genom "hörapparatens telemottagare".

Vad säger Ni andra som pratar utom mikrofonens upptagningsområde? Inte ett ord hörs utom i det andra örat som i mitt fall är sämre. I det ena örat sitter hörapparaten. Fortfarande vet jag inte vad de andra pratade om till 100% på ett avdelningsmöte vi hade för ett tag sedan. För mig blev det ett enda stort surrande av ljud.Jag kanske uppfattade ca 50% vad de andra diskuterade om. Resten fick jag gissa mig till vad de andra sa.

Säger man då något som man har trott sig höra kan allt bli fel och man känner sig dum och inte duglig och man får gliringar. Gliringar som kan vara uttryck i ansiktet eller kommen­tarer. Detta sätter sig långt in i själen. Även när man kämpar med att försöka prata på en normal ljudnivå. Normal ljudnivå, vad är det? En hörselskadad person hör inte sin egen röst så väl och en del höjer ofta rösten till vad de tror är normalt. Höjer man omedvetet rösten vid något tillfälle så händer det att någon överordnad blir för­bannad och skäller på en. Där står man som ett levande frågetecken och vet inte vad man gjort för fel. Ett fel som man inte kan rå för. Men inom sig så mår man psykiskt dåligt i flera dagar efteråt. Och man undviker den personen in i det längsta tills man själv orkar ta upp frågan igen och reda ut alla begrepp. Under tiden är det en omfattande konflikt som är på/med företaget/avdel­ningen/motparten.

Fotnot: Företaget, Krollin AB heter i verkligheten något annat, den kan även praktiseras inom föreningslivet.
Signatur ©JohanN 1997