Om

Den här sidan kommer att handla om byarna Norrvik, Brunnsvik, Lekomberg, Sörvik och Burens.
Skriv in i rutan Sök, t.ex ett sökord så får ni/du fram alla sidor med det sökta ordets innehåll. 



Omröstning

Gillar du den här hemsidan?

 Gillar du hemsidan?

 Fyller den dina behov?

 Gillar den inte!

Kakor används

Brunnsviks bys inägor från år 1838

 Brunnsviks bys inägor från år 1838

Foto: ©N-E Nordqvist, kartan avfotograferad på Lantmäteriet i Gävle.

Den här gamla kartan här ovan från år 1838 visar en del av Brunnsviks bys inägor, två hundra år tidigare hade brytningen vid Lekombergs gruva upphört, efter åtta års drift från de första stapplande åren i bergen ovanför Brunnsvik.

När gruvan i Lekomberg var i sin barndom. Samtidigt är det en intressant del av bygdens historia från en svunnen tid. 
Fjorton år senare, 1852 blir det en ny förrättning där vissa ägande marker förändras genom en så kallad omarrendering. 
Sitter man och studerar kartan en längre tid finner man detaljer som finns än i dag.
I mitten av kartan ringlar sig nuvarande riksväg mellan Sörvik och Norrvik, där den på slutet viker av upp mot "Landsvägs­backen" och vidare mot Norrvik.

Vår känsla för hembygden var väl inte så stor som den borde vara vid vårt besök i Gävle.

Runt bilden står det "Brunnsviks Skog mot denna sida mot Norrviks inägor". 
Nu för tiden finns kartan i digital form att ladda ner med all information.

De olika ägarna:
A: Bergsmannen Jan Persson, (äger bl a. Djupa och Rösjörönningen). 
B: Bergsmannen Lars Persson, Marnäs. Finns ej med på kartan ovan, söder om Kraftcentralen Lekomberg.
C: Flickorna Sophia och Charlotta Augusta, (Syskon till Jan Persson). 
D: Okänd, finns inte omnämnd vid förättningen.
E: Kan vara hemmansägaren Carl Andersson som äger den här delen av bygden, senare omnämnd som bergsman.


Gamla landsvägen utanför fd. Brunnsviks Folkhögskola

 

Foto: Anders Granath

Gamla landsvägens dragning var efter stenmuren vid gamla folkhögskolan och vägen följde sten­muren ända fram där vägen leder upp mot "Landsvägsbacken", för att därifrån gå ner till "Gamla Norrviksvägen". Vi kan också se den gamla vägen ner till "Storgården" vid udden med husen utmärkta vid A. Även i dag kan man se aningar efter den urgamla vägen på den södra sidan av "Vita huset på Brunnsvik". På bilden viker vägen ner till Storgården av vid stenmuren, strax före där kor står på vägen.


Bäcken från Rösjön

Foto: N-E Nordqvist

I bildens nederkant, mellan m-ot i texten "Brunnsviks Skog mot denna sida" rinner bäcken från sjön Rösjön, även benämnd som Sidsjön i gamla handlingar ner till sjön Väsman. Strax till höger om bäcken ligger det två åkrar som även på den tiden kallades för "Kovalla", där förutvarande Brunnsviks Folkhögskola alltid höll en majbrasa högst upp på kullen under ett antal år. 
Nästan nere vid sjön Väsman, vid bäcken har det stått en kvarn som tillhörde det vi nu kallar för Storgården.



 Den stora gården i Brunnsvik

Foto: N-E Nordqvist

Området på kartan märkt E är gården som ligger längst upp i backen mot Brunnsvik, på västra sidan av riksvägen, en större gård. Åkern enligt kartan finns kvar än idag ca hundra meter längre fram på den västra sidan om vägen. Bilden till vänster är från backen upp mot Brunnsvik och folkhögskolan.


Solgården Brunnsvik 

Foto: N-E Nordqvist

Mitt på kartan finns ett stort "C" omgivna av några svarta punkter. Denna fastighet ligger norr om norr om nuvarande väg ner till Storgården. Här kan vi också se åkrarna utritade på kartan som de finns nu för tiden.
Det underliga med den här bygden är att många åkrar hålls öppna trots förbuskningen på andra håll.


Område nr 51. "Stora gatan" inne på Brunnsviks fd Folkhögskola.


Foto: N-E Nordqvist

Område som är märkt på kartan med nummer 51 är där den plats som före detta Brunnsviks Folkhögskola fanns innan StoraBrunnsvik AB bildades. 
Området kallades för "Hagen nedom vägen". Här hade innan Brunnsviks Folkhögskola bildades Patron Gustaf Öhman från Sörvik, en del av sina hästar gående på sommaren på bete för att de skulle återhämta sig under det hårda arbetet på de stora ägorna och i skogen kring Sörvik.


Tempelåkern

Foto: N-E Nordqvist

Tre åkrar som benämns som "Alderrisåkern", de har samma nummer på kartan. Men genomkorsas av en "backslog". Själv har jag sett och läst någonstans att själva åsen kallas för "Tempelåsen" vilken sträcker sig i de södra delarna av Brunnsvik. Åkern på bilden har också kallas för "Tempelåkern" av någon anledning. Troligen kommer namnet från templet "Godtemplarlokalen". 
Hur som helst ligger den mittför de båda busshållplatserna i brunnsviksbacken där Storgårdsvägen ansluter sig mot nuvarande riksväg 66. Åkern brukas än idag år 2019.


Det vi kallar för "Kovalla" vid sista april 1982

 

Foto: N-E Nordqvist 1982

Panncentralen och "Kovalla" i bakgrunden

Panncentralen foto N-E Nordqvist 2016.

"Kovalla" ligger på den östra sidan av riksvägen i höjd med gamla Brunnsviks folkhögskola. Området består av tre åkrar och en slog. Idag syns knappt någonting kvar av de gamla åkrarna då den översta åken är nästan igenvuxen medan de två nedersta åkrarna delvis är bebyggda av fastigheter. För många av bygdens innevånare var det naturligt att samlas sista april på "kovalla" för att fira in våren. 

Det var främst vad jag minns skolans elever som var arrangör för vårbrasan som avslutades med ett fyverkeri. På bilden ovan ligger "Kovalla" på höjden bakom panncentralen. Det var öppet landskap på den tiden, med en fin utsikt över den före detta skolan och sjön Väsman, numera igenväxt av sly.


Det öppna landskapet vid Storgården Brunnsvik
 

Bilden ovan tillhör Ludvika Hembygdsförening. Den visar åkrarna samt bebyggelsen vid Storgården Brunnsvik. I fonden sjön Väsman med Storgårdsudden, ön Sollen och i fonden bergen kring Ludvika och längst till vänster syns en liten del av ön Bock­holmen.

Det som fångade min uppmärksamhet var att här kom en bild fram, som visar hur det såg ut för länge sedan på det uppodlade och förmodligen på den tidens bördiga åkrarna. Från en förrättning  som handlade om inägorna till Brunnsvik, författad år 1838, kan jag läsa att åkern i förgrunden bara benämns som "åker" medan den ljusa åkern närmare sjön Väsman kallas för "leråkern" medan den lilla åkern nedom husen har beteckningen "god åker".  Observera att kartan ovan ej stämmer med den från förrättningen år 1838. Bilden måste vara senare än den angivits då loftet flyttades år 1918 från Norrvik, vilket syns på bilden.

Redigerad 2019-11-14 N-E Nordqvist