Apatit är en vanlig mineral som fanns även här gruvan vid Lekomberg, den förekom också inom det stora malmfältet vid Grängesberg. Efter den epok, som var vid den numera nedlagda gruvan i Lekomberg byggdes det upp en tvåvånings byggnad på en liten kulle nere vid sjön Väsman. För oss som bor i bygden så är det fortfarande "Apatitfabriken" som gäller. Nu är även den byggnaden ett minne blott. Det var gruvdisponenten Herman Henneman som lät uppföra denna byggnad för att trygga sysselsättningen för en del arbetare vid gruvbolaget efter nedläggningen av gruvbrytningen i april år 1945 då det sista bergtonnet kom upp ur gruvans inre. När jag sitter och skriver det här, går tankarna till den lilla byggnad som har stått cirka hundra meter från skrivarens hemvist, det var här som det egentligen började i ett gammalt signalvakthus som har fraktas ner för ändamålet, strax nedanför anrikningsverket och mulldammen. Signalvakthuset hade förfalligt, men vid en inspektion långt senare kunde man finna några mätglas liggande på marken som Herman Henneman använde för sina experiment före uppförande av Apatitfabriken, enligt en tillfällighet så kom han på hur apatiten kunde utvinnas.

Den apatit som utvanns i den så kallade apatitfabriken skickades med hyrda järnvägsvagnar till Förenade superfosfat i Landskrona. Där den senare förädlades med bland annat tillsättning av kalk. Vid gruvbolagets definitiva nedläggning tog även den verksamheten slut. Kamratföreningen inom Lekombergs brandkår rustade under en tid upp lokalen och på den stora övervåningen anordnades danskvällar som var mycket populära med lokala spelmän, då det kom en hel del folk från bygden samt en samling båtar lade till vid den numera kallade för sligen.  Sligen vid Lekomberg är egentligen inte sligen. Malmsligen, det säger sig själv vad det är. Däremot är det avfallet, icke magnetisk material från anrikningsverket som har spolats av vattnet tillbaka i en bäck till sjön Väsman. Apatìt är en mineral av kalciumfosfat och flourkalcium. Ett råmaterial till superfosfat. Superfosfat ett konstgödsel bestående av en blandning av gips och ett lösligt kalciumfosfat. Gips ett vattenhaltigt kalciumsulfat förkortat CaSO4.2H2O

Andra intressen tog vid av det övergivna huset. Inne i byggnaden byggdes det senare upp ett stall för "travhästar", först tog Gustav Danielsson över byggnaden och hade den i många år och tränade sina hästar på travovalen i Lekomberg. En väg, mellan apatitfabriken och travovalen fanns också som användes flitigt. Vintertid fanns en plogad bana på sjön Väsman. Ett nytt stall byggdes upp där bygdens ungdommar hade sin "rink" som flyttades till Sörvik. Gustav Danielsson flyttade sina hästar till det nya stallet och Rune Danielsson flyttade in i den före detta apatitfabrikens stall. Gustav Danielsson lämnade platsen mitt på travovalen och efteråt flyttade Rune Danielsson upp sina hästar till stallet, som skapades av Lekombergs travsällskap på de välansade åkrarna som sedan blev täckta av mulllen från anrikningsverket. Den enda travtävling vi har fått bevittna här i Lekomberg var den 24 januari 1954. Stallet vid travbanan blev tomt i februari/mars år 2000. Apatitfabriken stod sedan öde och år 1995 rasade taket i på grund av snötyngden då det var bara papp på taket, därefter revs byggnaden år 1991.

Stallet vid den före detta travbanan står kvar än i dag (2019). Förbuskningen har tagit över hela området. Några av bygdens hästvänner ville röja upp själva banan så att de kunde rida där på ett säkert sätt. Det önskemålet föll i glömska hos Ludvika Kommun. Stallet på bilden till höger kommer att rivas inom en tid, då golvet är helt utnött av hästhovarna, kanske inte så underligt då det bestod av ett tjockt lager av asfalt. Vad som kommer att hända med området, ett exempel var projektetet att bygga villor på området, men ingen visste då att det låg ett lager av avfallet från gruvdriften i Lekomberg ovanpå de åkrar som arrenderades av jordbrukare från Sörvik.

Uppdaterad 2019-08-29 NEN