Om

Den här sidan kommer att handla om byarna Norrvik, Brunnsvik, Lekomberg, Sörvik och Burens.
Skriv in i rutan Sök, t.ex ett sökord så får ni/du fram alla sidor med det sökta ordets innehåll. 



Omröstning

Gillar du den här hemsidan?

 Gillar du hemsidan?

 Fyller den dina behov?

 Gillar den inte!

Kakor används

Andra utsiktspunkter

Korta notiser
Besökare som kommer till Lekombergs utsikts­punkt bör tänka på att det är ett gammalt gruvområde.
Det innebär att du besöker området på egen risk. Visserligen är gruvhålen stängs­lade. Men bland ruinerna efter anrik­ningsverket finns ett antal mindre öppna hål. Var försiktig!
I området finns under sommarmånaderna en promenadslinga, där ett antal skyltar är upp­satta med infor­mation om gruvområ­det.


Kvällsbild från utsiktspunkten

Foto: © N-E Nordqvist 2010-03-08

De små naturupplevelserna kommer som små sniglar men försvinner snabbare än blixten. Denna gång hann jag med att ta denna kvällsbild över sjön Väsman, när solen sjunker ner bakom Låsberget och färgar himmelen med färgburkens alla färger.

Naturupplevelsen kan bli stor vid utsiktspunkten

Foto: ©N-E Nordqvist 2008-07

Den som besöker utsiktspunkten vid Lekomberg kan få uppleva ett av naturens största skådespel. De skiftningarna som sker i vädret kan få oss att drömma! Bilderna på denna sida är tagna under någon timme.

Solen bryter helt plötsligt fram mellan molnen

Foto: ©N-E Nordqvist 2008-07

"This is wonderful", utropade ett gäng spanjorer på besök i Lekomberg när de såg utsikten över Väsman. Då var det en sommarkväll med lätta sommarmoln. Vad skulle de ha sagt om de fick uppleva naturens skiftningar så som det var denna kväll.

Mellan de båda bergen bryter solen snart fram

Foto: ©N-E Nordqvist 2008-07

I nordväst börjar det ljusna, åskfronten drar på andra sidan av sjön Väsman vidare söder ut och mellan bergen Fängenhällarna och Köla­berget bryter solen snart fram. Går omkring bland alla stenar med mina rangliga skor för att hitta en lämplig plats för att kunna ta denna bild.
Vi lånar en strof från Dan Andersson: "Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången, det är något bakom stjärnorna, bakom heta hjärtat mitt. ...........".

Åskfronten drar vidare

Foto: ©N-E Nordqvist 2008-07

Lite underligt är det att man under någon timme kan uppleva något sådant och att ha en kamera tillhands för att dokumentera naturens alla skift­ningar. Samtidigt kan dessa bilder ge oss en tankeställare om våra egna små skiftningar i livet. Glädjepunkter, i livet som man oftast inte märker av. Stanna upp och se naturens skiftningar, sitta ner och reflektera över livets gåta.
 

"Hoppets båt" vid utsiktsplatsen på Lekomberg

Hoppets båt — en järnskulptur på Lekomberg av
konstnären Irene Samuelsson Ohlander
Foto: ©N-E Nordqvist 2008

HOPPETS BÅT

Heter mitt konstverk som är tillägnat industri- och kulturarvet Lekombergs Gruva.
Ett konstprojekt i Västerbergslagen (Ludvika kommun)

Under sommaren år 2007 gjorde jag ytterligare tre konstinstallationer/konstverk på följande byar/platser i Ludvika kommun:
Gravendal
Strömsdal
Vännebo (Gungholmen)

I alla mina konstverk försöker jag knyta an till platsen och till historien, när jag planerar det.

I LEKOMBERG är det båten på vilken malmen skeppades vidare till förädling som blivit central med tre kvinnotorson på. Malmen fraktades för över hundra år sedan ner till sjön Väsman på en liten bana med rälsar, lite söder om utsiktsplatsen.
Jag har också haft ett syfte med mitt konstprojekt, ett slags genus­perspektiv:

att synliggöra kvinnornas roll i byggandet av det som blev kulturarvet. Deras närvaro var en nödvändig del men spåren av deras insatser är så gott som obefintliga

Men lika mycket är mina konstverk en hyllning till alla dom som slitit hårt och farit illa i dessa numera vackra och säregna industri- och kulturarv.

Text: Irene Samuelsson Ohlanders

 

Utsiktspunkten vid Lekomberg byggs om

Foto: ©N-E Nordqvist 1980

Utsiktspunkten vid Lekomberg har förändrats en del under årens lopp. Från början var det Gruf AB Lekomberg som hade som policy att allt avfall lades upp på anrikningsverkets nordvästra sida. Med åren hade avfallshögarna blivit all större. Det som nu är utsiktspunkten vid Lekom­berg är en förminskad del av den ursprungliga stenhögen. Det naggades hårt i nederkanten vid utlastningen vilket gjorde att det rasade ända från toppen av utsiktspunkten.
Från början var det bara en liten smal stig som ledde upp på toppen, snarlik en smal fjälltopp. Under årens lopp har utlastning av stenmassorna lastas ut och lagts som bärlager i vägar. Bland annat i alla vägarna i bostadsområdet Burtjärn i Sörvik.

Nu körde man dit massor till tippen

Foto: ©N-E Nordqvist 1980

I augusti månad år 1980 hördes hur det mullrade av maskiner vid gruv­området. Det var dags att ta en tur för att se vad som pågick.
Här var en stor förändring på gång. På tippen som vi säger i bygden stod en inhyrd grävmaskin och förändrade utsiktspunkten. Det påstås att toppen sänktes en halv meter, men det mänskliga ögat säger att det var mera. Alla massorna lades in mot kanten mot grunden efter maskinhuset. Finare massor kördes med lastbilar som grävmaskinisten planerade ut på den gamla varphögen.
I samband med detta arbete sattes det upp ett trådstaket som skydd för de människor som besöker platsen. Numera är det ersatt av ett staket av trä.

Utsikten över Brunnsvik år 1980

Foto: ©N-E Nordqvist 1980-08

Landskapet över bygden från utsiktsplatsen i Lekomberg förändrats hela tiden, husen som man såg tydligt en gång i tiden är nu gömda av den växande skogen. Av husen i förgrunden syns numera en liten röd prick.
Jämför med översta bilden under länken "utsiktspunkten".
På Storgårdsnäset och Dröverkaudden har skogen växt upp efter avverkningen. Det är en föränderlig tid som man inte märker så mycket av.

Nu, dessa bilder men i framtiden?

Foto: ©N-E Nordqvist 2009-10

Från utsiktspunkten och Lekomberg slingrar sig en väg som gruvbolaget byggde en gång i tiden. I urminnes tider har bygdens folk kallad den för "makadamvägen". Vägen slingrar sig upp mot bergen ovanför Lekomberg. För några år sedan var det skogsavverkning på berget. Nu har vegetationen på marken delvis kommit tillbaka. Ett för närvarande så kallat smultronställe för att njuta av naturen.

Med ABB i bakgrunden

Foto: ©N-E Nordqvist 2009-10

På vissa platser under min vandring öppnar sig vidderna med blånande berg i bakgrunden. I bakgrunden ABB i Ludvika och husen till vänster hör hemma i Burens.

Hus i skogen kallar jag denna bild

Foto: ©N-E Nordqvist 2009-10

Där i svackan mellan de båda bergen i bakgrunden står ett hus där man har passerat många gånger. En dag stannade jag upp och tittade runt omkring, fick en tanke, att just på andra sidan av berget kunde jag ta denna bild. Denna plats ligger strax söder om ett ställe, som de anställda vid gruvbolaget kallade för "djupdalen". Anledningen att det kallades så var att det fanns ett långt spann mellan två stolppar på linbanan mellan Lekomberg och Källbotten.

Från Storgården och upp mot Brunnsviks Folkhögskola

Foto: Okänd fotograf, mellan åren 1907-1910

Denna bild från ett vykort är stämplat på postanstalten i Sörvik den 18/7 1911. Fotografen har stått strax norr om mangårdsbyggnaden på Karl-Erik Forsslunds Storgården. I bakgrunden syns Mellangården, Nybergs gårdar och lite svagt delar av Brunnsviks Folkhögskola.
"Om Forsslund under en längre tid hade planerat en ny folkhögskola i Storgårdens närhet är inte på något sätt dokumenterat. Det finns många slags mytbildningar kring Brunnsviks tillkomst". Källa: Brunnsviks Folkhögskolas historia del 1.
Något som fångade intresset för denna bild var det snöklädda fältet i uppe i bergen. Vad var det någonstans?

Från Djupaberget och ut över Storgården och Väsman

Foto: troligt Johan Persson före år 1918

Kanske var det från den här snöklädda bergklinten som syntes på bilden ovan, som den här bilden är tagen från. Den här bilden är ganska hårt beskuren, där jag har lyft fram det viktigaste i motivet. Minst tre personer, har med stor möda under snötyngda granar med skidor tagit sig upp i bergen strax norr om före detta Lekombergs gruvfält. För att där njuta av utsikten över det öppna landskap som kom att råda i Brunnsvik.
Några ytterligare detaljer finns, som gör att vi kan tidsbestämma bilden. Loftet på Storgården mellan boningshuset och ladugården finns ej på bilden. Det hus som senare blev Tjäders Café i Brunnsvik är felvänt. Hela det område som kallades för "kovalla" är åkermark, samt se även Storgårdens öppna åkrar och hagar. På den här bilden ser man tydligt hur gamla vägen ner till Storgården går mellan "Tjäders café och Folkhögskolan.

Storgården Brunnsvik och sjön Väsman från Djupaberget

Foto: Folke Forsslund den 4/7 1943

Någonstans fanns en bild som var tagen från det andra hållet hade man sett. Kunde det vara från denna plats där man såg det vita fältet i bakgrunden. Genom att se på den översta bildens linje där vägen gick förbi Brunnsviks folkhögskola kunde man lista ut var paret stod.
Denna utsiktsplats har varit bortglömd under många år. Förr var det nog en välbesökt plats där den låg strax NV om gruvan i Lekomberg. Dels för att den var belägen högre upp i bergen än den utsiktsplats som är vid gruvområdet.
I dag är det ingen idé att söka upp denna plats då den nu ligger inbäddad i den uppväxande skogen. Ändå så blev man förvånad när man nu besökte platsen för alldeles nedanför där paret står fanns ett lodrätt stup på cirka 15 meter utan några som helst skyddsanordningar.

65 år senare får man leta efter en vy

Foto:©N-E Nordqvist 2008

Det var mödosamt att hitta den plats där paret kunde stå och begrunda utsikten år 1943. Nu efter en skogsavverkning, där tallarna åter har växt upp på berghällens kanter är det svårt att hitta ett ställe där man kan finna en vy över Brunnsviks folkhögskola och Storgården med sjön Väsman. För att kunna ta denna bild har ett längre teleobjektiv använts, annars har det funnits bara tallar i förgrunden!

Redigerad 2019-11-24 NEN